Posts Tagged ‘ Hjärnkontoret ’

Låt barnen ropa: Det Funkar!

Då var det dags för en av mina största utmaningar som producent, en idé som föddes ur en annan idé ska nu stå på egna ben och bli en serie. Det är nämligen ett av Hjärnkontorets populäraste inslag om uppfinningar som nu blir ett eget program. Beppe Singer är programledare, precis som i Hjärnkontoret.

En hyllning till barns idéer

Det Funkar kommer 2013

Programmet heter Det Funkar (sajten är under uppbyggnad nu men formuläret för att skicka in funkar redan nu) och är en enda fet hyllning till barns uppfinningsrikedom och lust att skapa – som här i Hjärnkontorets inslag. Vi tror nämligen att barn kan mycket mer än utredningar och politiker säger, och att det handlar om att finna lusten till kunskapen. Vilka naturlagar är det egentligen som får den där ”Lampsläckaren”, ”Godishämtaren”, eller kanske ”Väskbäraren” att fungera? Osv.

Vi förproducerar programmet vilket innebär att allt spelas in under oktober till december och sänds sedan i januari (mest troligt). Utmaningen med det är att få igång barnen att skicka in sina filmer trots att programmet inte visas. För i alla former av kommunikation med tittarna har den varit lättare då programserien är igång. Det spelar ingen roll vad du ber dem om, kan de se inspirationen på TV och hur det tar sig ut så får de också fler idéer och responsen ökar. Men nu vill vi försöka ändå. Kanske kan det funka?

Kanske ni – mina vänner – vill hjälpa mig att göra ett bra program? Gillar ditt barn att uppfinna, har du frågat? Skulle det vara skönt för ditt barn att få utbrista i ett ”Det funkaaaarrr!” när hen har konstruerat något fint? Snälla, gå in på Det Funkars sajt och skicka in er film med uppfinningen. Det här kan bli hur kul som helst. Tänk typ Minimello fast uppfinningar. Det är ingen som ber mig göra det här… det är jag som vill. Och jag vill att barnen ska få gåshud av att se varandras idéer.

Barn gillar journalistik – om Årets Folkbildare 2011

Måndag morgon, 2 januari, och inte mycket talar för att arbetet ska få medvind. Men 25 meter innan jag träder in i morgonmötet ser jag på Twitter – via @Mjomark – att Hjärnkontoret utsetts till Årets folkbildare av organisationen Vetenskap och Folkbildning.

Beppe Singer - programledare

Hjärnkontoret - Årets folkbildare 2011

Det blev jubel på mötet. Och 15 stolta redaktionsmedlemmar ville läsa motiveringen:

——

Till Årets folkbildare 2011 utses redaktionen för SVT:s barnprogram Hjärnkontoret för sin utmärkta vetenskapsbevakning riktad till barn.

Hjärnkontoret har visats i 16 år (start i januari 1995) och har därmed bidragit till att fostra hela dagens generation av studenter och unga forskare vid landets högskolor. Tack vare sin tilltalande form och sin lämpliga sändningstid i SVT når Hjärnkontoret ut till barn med alla slags bakgrund och kan därmed bredda och demokratisera rekryteringen av framtidens forskare. Därtill ökar programmet kunskapen om och uppskattningen för vetenskap bland allmänheten i stort.

—–

Och det var några saker där som vi lade extra stor vikt vid.
  • Formen (prioriterad i arbetet för att tittarna ska känna det magiska och exklusiva med ett vetenskapsprogram för just dem)
  • Att programmet når ut till barn med all slags bakgrund (extremt viktigt för alla oss) och ….
  • att programmet kan hjälpa till att demokratisera rekryteringen av framtidens forskare.
Som en dröm. För när säsongen 2011 började för oss, då formulerade vi vikten av att vara angelägna för alla barn, oavsett bakgrund eller tidigare kunskaper, ingen ska känna sig dum och vill man fråga så ska man våga. Om det sedan kan påverka framtidens rekryteringar av forskare på ett positivt sätt, ja då är det väl bra.
Så 15 stolta i redaktionen fick just den där vindpuffen som krävdes för att sätta igång med en ny säsong av Hjärnkontoret (som börjar tisdag 10 januari igen, kl 18.45 i SVTB).
Det som hänger kvar är också det jag fortsätter plädera för, barn behöver journalistik och de gillar det!
De gillar kritiskt tänkande, de gillar fakta och att ställa frågor. Det är hur man tar i ämnet som är viktigt. Kom ihåg det, säg inte att de inte bryr sig.
Och så ett tack. Till alla er som ger feedback, hör av er och frågar, och som följer Hjärnkontoret på det där noggranna sättet som man bara älskar som producent att folk gör.

Hjärnkontoret på G+

Ja, jag har varit lite kritisk. Och känt att det är som att vänta på att något ska hända, när inget händer. Närvaron på Google+ alltså. Men så dök möjligheten att starta upp sidor med annat än personligt innehåll upp. Och visst.

Då kickar vi igång en sida. Som första barnprogrammet på plats…

på Google+

Hjärnkontoret är för dig

Det kanske kommer någon efter mig nu, kanske finns det regler hos Google eller hos min arbetsgivare om att vi inte ska ha sidor på G+. Det tror jag iofs inte.

Men jag tänkte, om vetenskap och forskning är så lätt att diskutera på Google+ så borde väl också ett tv-program (Hjärnkontoret) som handlar om just sådant ha en sida där. Said and done. Nu finns den, här: Lägg gärna till, kommentera och ge feedback på vad ni vill. Det är jag (producenten) som kommer att sköta sidan och uppdateringarna och försöka finna vad som är intressant för läsarna med G+.

Fixa en tredje arm

Ännu en gång då jag blir så glad över vad interaktivitet kan innebära. Och hur hjärnan trots allt är en enkel maskin.

Hela experimentet går ut på att lura två av våra sinnen, för gör du det så köper hjärnan nästan vad som helst.

Prova själv!

Pröva ha en tredje arm

Hur menar jag då att det kan vara en tröst att hjärnan är så enkel? Ja, dels för att det ger förhoppningar om att hjärnan också kan läka saker som går snett, men även att det förklarar en hel del knasiga slutsatser som hjärnor på den här planeten har dragit. Eller hur? En tröst.

Nya ord som Fetthosta och Öronmask

Nyss fick vi veta att Wordfeud skulle kopplas till Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Det betyder att vi kan skriva ord som de flesta av oss också kan slå upp i den tjusiga ordboken med blå pärm.

Fetthostan kan drabba alla.

Fetthosta är ett bra ord.

Samtidigt finns det så många andra ord som jag frekvent använder men som inte ens godkänns av SAOL eller Wikipedia. Jag menar inte att de ska duga i Wordfeud, inte förrän ni andra också använder dem åtminstone. Och vilka ändelser ska gälla eller inte. Really dunno.

1. Fetthosta – hostan man får efter snabbmat, som grundar sig i en slags (åtminstone tänkbar) fettbeläggning i strupen. Äckligt? Javisst! Men användbart ord!

2. Macksvett – det handlar inte om Mc Svett, alltså något från de gyllene bågarna. Nej, det är fukten i frallorna man köper på konditorier, antagligen vattnet ur den sunkiga gurkan eller tomaten som gör brödet sådär blött och svampigt.

3. Öronmask – det finns forskning kring det här och det kallas just för Öronmask. Det handlar om låtar som sätter sig på hjärnan, som man inte kan bli av med. Sveriges Radio skrev om det här. Och vi gjorde ett omtalat och uppskattat inslag om detta i Hjärnkontoret. Här kan du se det. 

Vad snackar vuxna/barn om?

Det är ingen slump att marknadskrafterna gör allt för att nå barnen och deras snackisar.

Av en slump ramlade jag över den här listan, när vi gottade oss i tittarsiffrorna från förra avsnittet av Hjärnkontoret.

Siffrorna till höger säger hur många tusen som såg respektive program.

Från MMS.se

Jämför barn med vuxna

När människan flyger – vägrar jag förstå

Det finns vissa saker som en del av oss drömmer om att få uppleva, som att simma med delfiner (något av det obehagligaste jag har gjort), kanske se en speciell bergstopp (det ÄR häftigt med berg) eller… ja för tusan: Flyga. Det är ju också en av de häftigare superkrafterna, om man tänker så.

I avsnitt 4 av Hjärnkontoret i år (visas 18 oktober kl 18.45 i SVTB och finns därefter på SVT Play – länk kommer) händer det på sätt och vis. Programledaren Beppe Singer svävar i en vertikal vindtunnel (i Danmark). Det var enligt hans egen utsago en helt fantastisk upplevelse, och svårt!

Men därutöver, kan man – om man är riktigt duktig – även sväva utanför vindtunneln, i fria luften! Ute i naturen, om man bortser från själva maskinen som står fast på marken några meter nedanför. Och det är det här som är så svårt att förstå. Ögat vägrar nästan att inse att det är på riktigt. Se själva! Klippet är från en mobilkamera. Jag vill prova! Men samtidigt, är det sant? Så känns det.

Efter programmet kommer det finnas fler klipp på det här, på SVT Play och svt.se/hjarnkontoret.

%d bloggare gillar detta: